...kan man ta så här års och åka till sol och värme. Eller så tar man i sista minuten emot värdefulla rotknölar och gräver ned dessa i höstsolens sista tappra strålar när frosten börjat bita ihop jorden till kalla klumpar. Sedan lägger man på lite smaskig ofrusen kompostjord och drömmer om doftande ljusrosa och maffiga mörkrosa pionblommor som ska komma kanske redan nästa år?
Tack Kicki - så kul att få nu är det "Kickis mörkrosa" och "Kickis farmors ljusrosa doftande" man väntar och längtar på.
Så kul med hjälp när det ska grävas :-)
Mörkrosa mellan rönn och thuja jämte mormors ljusrosa.
Ljusrosa doftande bakom hängblodboken jämte höstsilveraxen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar