Det är magiskt och som i en av Astrid Lindgrens böcker med Wiklands illustrationer, när körsbärsträdet snöar sina vita blomblad ner över vår tomt. Trädet är så gammalt och högt att man inte riktigt tänker på blommorna. Men när blombladen faller så blir man lika överraskad varje år. Och jag kommer aldrig ihåg när det blommar. Men i år tog vi kort. Så månadsskiftet april/maj. Nu har det ju blivit riktigt kallt igen, så blommorna kommer nog att vara kvar lite längre. Hoppas att de inte fryser för bären är goda, de vi når att plocka före skatorna eller duvorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar